Hetsätning, hetsätningsstörning och känslan av att tappa kontrollen över sitt ätande

Att söka hjälp för en ätstörning kan ta lång tid. I genomsnitt väntar personer med bulimi i åtta år innan de söker behandling. För den som lider av hetsätningsstörning dröjer det ofta ännu längre – ibland upp till tio eller femton år. Många upplever skam, skuld och självförakt. Det är vanligt att känna sig misslyckad för att man inte lyckas kontrollera något så grundläggande som ätande.

Ofta blir just skammen det största hindret för att be om hjälp. Dessutom finns det en mängd myter om ätstörningar som spär på uppgivenheten. Till exempel föreställningen att man aldrig kan bli helt frisk, eller att man måste lära sig leva med sina problem genom att undvika vissa livsmedel för resten av livet.

Men verkligheten ser annorlunda ut. Forskning visar att ätstörningar – hetsätningsstörning inkluderat – går att behandla, och att de flesta som får hjälp faktiskt blir friska. Det tar tid, men vägen mot ett friare liv är fullt möjlig.

Vad är hetsätningsstörning?

Hetsätningsstörning kännetecknas, som namnet antyder, av återkommande episoder av hetsätning. För många sker detta i skov, där svårare perioder varvas med faser av mindre besvär. Till skillnad från bulimi förekommer här inte kompenserande beteenden som kräkning, överdriven träning eller svält.

Många äter ibland mer än de tänkt. Vid vissa tillfällen är det inte ett problem – kanske snarare en naturlig del av livet. Men om det sker ofta, leder till starka negativa känslor och påverkar vardagen, kan det vara ett tecken på hetsätningsproblematik.

Två kännetecken är centrala: känslan av att tappa kontrollen och upplevelsen att mängden mat som ätits är ovanligt stor. För att diagnosen ska kunna ställas krävs att detta sker minst en gång i veckan, och att mängden objektivt sett är större än vad de flesta skulle äta i en liknande situation. Dessa kriterier är dock omdiskuterade. Många som lider uppfyller inte alla formella krav, men upplever ändå ett stort lidande.

Det viktigaste är hur du själv uppfattar din relation till mat. Om du känner att du tappat kontrollen över ditt ätande och att det påverkar hur du mår – då är det skäl nog att söka stöd.

Hur känns en hetsätnings­episod?

För vissa börjar hetsätningen med en känsla av lust. Maten smakar gott, och det finns en kort stund av tillfredsställelse. Men ofta försvinner den snabbt. Istället infinner sig ett obehag – en känsla av att ha ätit för mycket, för snabbt. En del beskriver det som att de fortsätter äta trots att de känner äckel eller skam.

Det är vanligt att äta i högt tempo under en episod. Vissa upplever att de inte riktigt är närvarande – att ätandet sker per automatik. Ofta sker det i ensamhet, i hemlighet. Att dölja sitt ätande är ett sätt att hantera skammen.

Känslan av kontrollförlust är central. Den kan komma plötsligt, mitt i ätandet, eller finnas där redan innan episoden börjar. Vissa planerar till och med sina episoder i förväg, eftersom de upplevs som oundvikliga. I sådana fall blir planeringen ett sätt att försöka begränsa skadorna – snarare än att förhindra episoden.

Vad som äts kan variera mycket. Men ofta handlar det om livsmedel som personen annars försöker undvika.

Vanliga utlösande faktorer

Flera olika faktorer kan bidra till att en hetsätnings­episod triggas igång. Här är några av de vanligaste:

• Restriktivt ätande och hunger: När man äter för lite – eller har hårda regler för vad som är “tillåtet” – ökar risken för att suget till slut blir för starkt. Många beskriver att en episod ofta följs av nya regler och nya försök till kontroll, vilket i sin tur kan leda till nästa hetsätning.

   

• Att bryta en kostregel: Om man till exempel äter något “förbjudet” uppstår ofta tankar som “nu är det ändå förstört”, vilket leder till att man fortsätter äta ännu mer.

   

• Alkohol: Alkoholen gör det svårare att stå emot impulser och kan försvåra förmågan att följa uppsatta regler kring mat.

   

• Starka känslor: Stress, nedstämdhet, ångest, irritation eller uttråkning är vanliga känslotillstånd som kan utlösa hetsätning.

   

• Ostrukturerad tid: När vardagen saknar struktur ökar risken. Dagar utan tydliga rutiner kan skapa tomrum som fylls med ätande.

   

• Ensamhet: Eftersom hetsätning ofta sker i hemlighet är risken större när man är ensam hemma.

   

• Att känna sig tjock: Många som har ätproblematik upplever en känsla av att vara “för stor”, oavsett faktisk kroppsstorlek. Den känslan kan i sig vara en trigger.

   

• Viktuppgång: För den som redan är upptagen av sin vikt kan en ökning på vågen väcka starka reaktioner som i sin tur leder till hetsätning.

   

• PMS: Hormonförändringar och känslomässiga svängningar kan göra det svårare att reglera sitt ätande just före mens.

När vikten tar för stor plats i livet

En överdriven upptagenhet vid vikt och kroppsform är vanlig vid alla typer av ätstörningar – även hetsätningsstörning. Det handlar inte bara om att vilja gå ner i vikt, utan om hur stor del av livet som kretsar kring kroppen.

Många beskriver att de undviker sociala aktiviteter, speglar, vågar eller fotografier. En del försöker kontrollera kroppen ständigt – genom att väga sig, granska sin spegelbild eller känna på kroppen. Andra gör tvärtom, och undviker att ens se sin kropp. Oavsett strategi förstärks ofta upptagenheten på sikt.

Livskvalitet och psykiskt mående

Hetsätning påverkar ofta livet långt bortom själva maten. Skamkänslor, självkritik och kroppsmissnöje kan leda till att man drar sig undan från sociala sammanhang, förlorar energi eller får svårt att fokusera på annat. I vissa fall leder det också till ångest eller nedstämdhet, vilket ytterligare försvårar situationen.

Behandling – det finns hjälp att få

Det finns effektiv hjälp. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den metod som visat bäst resultat vid behandling av hetsätningsproblematik. KBT arbetar både med tankemönster, beteenden och känslor – vilket gör det särskilt lämpligt för att hantera de komplexa mekanismerna bakom hetsätning.

Behandlingen kan ges i olika former: som självhjälp (med bok), guidad självhjälp (bok + psykologkontakt), eller som samtalsbehandling tillsammans med en psykolog. På Speja erbjuder vi individuellt anpassad KBT, med möjlighet till KBT-E – en variant som är särskilt utformad för ätstörningar.

En typisk behandling brukar delas in i tre faser:

1.  Återfå regelbundenhet i ätandet.

2.  Minska bantningsbeteenden och hantera känslor utan att ta till mat.

3.  Vidmakthålla förändringar och förebygga återfall.

På Speja finns erfarenhet och kunskap

Du som kämpar med hetsätning – det är inte ditt fel, och du är inte ensam. Det går att må bättre, och det finns hjälp att få. Hos oss får du ett tryggt och fördomsfritt bemötande, oavsett hur länge du burit på det här.

När du är redo att ta ett steg mot förändring, finns vi här.